Det är inte nödvändigt

Något som jag ledsnat på, sedan en oerhört lång tid tillbaka, är människor som är elaka. Människor som med små ord, skratt eller blickar får andra att känna sig underlägsna så att de själva finner styrka genom det.

Människor som drar förutfattade meningar, dömer utan att förstå situationen eller ens känna till personens sanna natur.

Även om denna människa kan säga att den var sarkasmisk och inte menade det, så tycker jag att det är fullkommerligt onödigt att såra någon annan.
Om man har något elakt på tungan så kan man lika gärna vara tyst. Det är inte svårare än så.

Något som också irriterar mig är människor som inte kan acceptera att alla är olika och därmed har olika kunskaper. Jag avskyr verkligen då folk dumförklarar andra som inte känner till något, som denna ansett vara en självklarhet.
Medan vissa kan mycket om 1900-talets största skådespelare, så kan andra desto mer om hur man syr ett par jeans.
Därför kan man aldrig skratta åt någon som inte visste något som för en själv är det enklaste i världen.
Denna person kan säkerligen massvis av ting som man själv inte hade en aning om.
Jag tror att vissa har svårt att kunna se genom fingrarna på den punkten.

Jag ber dig, var inte elak mot andra människor. Vem tjänar egentligen på det?
Tänk i stället till innan du handlar.

Det är inte så invecklat.


Käre Ers Kungliga Höghet

Käre Ers Kungliga Höghet varför ska du få så många miljoner kronor per år för att vinka och klippa band medan ett barn dör var tredje sekund på grund av svält och törst?
Jag bara undrar.


Jag är förvirrad

Just nu är jag jätteglad och jätteledsen. Just nu är jag är jag jätterädd och jätteförväntansfull. Just nu kan jag inte tänka på något annat än det.
Just nu vågar jag. Just nu vågar jag inte. Jag måste våga! Men min klump i magen växer. Samtidigt ler jag. Sedan gråter jag. Tar ett djupt andetag, och ruskar på mig.
Läser igen. Får ångest.
Blir glad. Blir ledsen igen. Gråter igen.

Måste våga.
Måste.

Annars kommer jag ångra mig för resten av mitt liv. Jag har inget att förlora.
Och om det inte funkar, så har jag försökt. Då har jag gjort vad jag kan. Då har jag inget att ångra.

Om det inte funkar, så går jag under. Då vet jag inte vad jag gör.

När ska jag våga? Sen. Vid ett bra tillfälle.

Om det funkar så är jag världens lyckligaste. Då gör jag något galet. Då skriker jag, springer, lägger mig ner i gräset och skrattar tills jag får ont i magen och gråter av glädje.

Men just nu är jag så förbannad på mig själv. Jag är en sådan stor idiot. Hur kunde jag? Vad tänkte jag med?
Jag är hemskt. Idiotisk. Naiv. Självisk. Vedervärdig. Fruktansvärd.

Jag hatar mig själv så mycket. Jag vill bara vrida om klockan och få det ogjort. Jag hatar mig själv.
Tänk om det är för sent - föralltid?

Nu är jag rädd. Jätterädd och jätteledsen. Tror att jag kommer spy.

Men på ett sätt är jag ändå lite glad för nu vet jag vad jag vill. Jag är inte osäker längre.
Jag måste klara det.

Då har jag gjort vad jag kan.

Sjuka värld

I tv-programmet Top Model (där unga tjejer tävlar om att bli top-modell) sade de att tjejerna helst skulle försöka hålla sig till storlek 32 i kläder, eftersom att modellernas klädesplagg syddes upp i den storleken.
Det är helt sjukt.

Storlek 32 på vuxna kvinnor som dessutom är ca 180 cm lång?!

Det är inte konstigt att så många idag lider av ätstörningar. Kraven på vikten är omänskliga och dessutom inte speciellt hälsosamma.

Jag läste även om en modell (som var underviktig) som fick höra av sin agent att hon var för tjock, fick panik och svälte sig till döds.

Ätstörningar både tar och förstör liv.
Det är inte värt att sätta allt på spel för att väga några kilo mindre. Det är det inte.

Hälsosam vikt ska man försöka hålla, och vara alldeles nöjd med. Jag tycker att alla människor är vackra som de är. Varför måste våran värld ha sådana livsfarliga krav?
Vad för sorts sjukdom har vår värld fått?


Vad är egentligen vackert med detta?

Varför ge upp sin barndom för tidigt?

För ett tag sedan var jag och syrran inne på Lindex. Vi gick förbi hyllan där de har alla sminkprodukter. Två tjejer stod framför spegeln och kletade hela ansiktet fullt med testsmink.
Egentligen inget konstigt - förutom att de här tjejerna var i åtta - årsåldern.

Jag fick verkligen anstränga mig för att inte stanna upp och gapande stirra på dem. De var ca åtta år. När man är åtta år så ska man ligga i sängen framför en Disneyklassiker samtidigt som man håller sitt gosedjur hårt i famnen och fortfarande har kvar lyckoruset från kinderägget som man nyligen fått av mamma och pappa.
Man ska inte pröva smink på Lindex.

Jag tycker att det är sorgligt när barn ger upp sin barndom för tidigt. Den tid som de har nu är till för att vara barn. Vuxna har de hela livet på sig att vara.

Själv så tänker jag aldrig bli vuxen. Det är nog det tråkigaste som skulle kunna hända mig. Bli vuxen. Gud, vilken tråkig tanke!
Jag kan bli vuxen till åldern och kroppen, men sinnet styr jag själv över.
Och mitt sinne kommer att fortsätta att vara den jag alltid varit, och den alltid vill vara.

Jag är så långt ifrån vuxen som man kan komma. Bevis?

Jag beundrar Mulan.
Jag kan aldrig få nog av Mushu.
Min absoluta favoritfilm är den tecknade barnfilmen Anastasia.
Jag är avundsjuk på Ariel.
Jag blir tårögt av Pocahontas, Ringaren i Notre Damn och Lejonkungen.
Min favoritprinsessa är sedan jag var fem år, Jasmin.
Kampen om Camelot ger mig lyckorus.
Jag ska se Disneys nya tecknade barnfilm "Prinsessan och Grodan" antingen på Bio eller på DVD. Om jag gillar den, så köper jag den.
Jag behöver bara tänka på en tecknad klassiker för att le stort.
Jag vred mig av skratt när nyligen jag såg Mulan.
Mina favoritlåtar är från tecknade klassiker.
Några av mina favoritskådisar är några av de som gör någon röst till en tecknad klassiker.
Jag har sett Anastasia så mycket att jag kan alla repliker både på svenska och på engelska.
Sinbad Sjöfararen ger mig gårhud.

Jag tycker att det är lite coolt med "udda" intressen. Och det har jag många av.
Jag tycket inte att det är pinsamt att säga att jag såg Pocahontas igår, eller något liknande. Jag säger inte att jag hade väääldigt tråkigt så det var därför jag satte på den. Jag satte helt enkelt på den för att jag ville se den. Jag älskar handlingen karaktärerna, låtarna, ja allt!
Bland det bästa med tecknade klassiker är att det är inga specifika skådespelare. Det är röstskådespelare, vilket gör karaktären mer levande.
Jag såg en stund på "Ensam hemma" här om dagen. Jag kunde inte få ut ur huvudet att han som spelar den lilla pojken, idag lider av drogmissbruk.

Ta t.ex Belle från Skönheten och odjuret. Belle är endast Belle och ingen annan! Belle som finns där är inte gjord av någon annan, det är ingen som har gjort hennes rörelser. Bara Belle.

Därför kan jag inte förknippa henne med någon annan. Om jag ser på "Benjadin Buttoms otroliga liv" så ser jag Benjamin dels som Brad Pitt, eftersom att det är han som gör rollen.
Men Belle är bara Belle.

Nu vek jag av ämnet en del. Som sagt var, man ska vara barn så länge man kan (för min del, föralltid). Att vara vuxen har man alldeles för mycket tid att vara!





Tjejer kan inte vara vackra utan smink, eller?

Smink är egentligen ganska överskattat. Killar behöver inte göra något speciellt för att se bra ut, men tjejer måste sminka sig. Suck, suck, suck.
I början när man använder smink är man vacker med det, men efter ett tag blir man ful utan det. Förstår du vad jag menar? Det blir en ond cirkel, på något sätt.

Smink förvandlar människor.

Jag hittade några peroner som ställt upp på fotografering på före och efter sminkning.

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Smink och makeup

Källa

Även om jag inte kan förneka till att Photoshop kan ha ett litet finger med i spelet på vissa foton, men ni fattar principen.

Smink är överskattat.






Flickan är vacker

Flickan behöver inte använda mascara för att hennes ögonfransar ska vara långa och mörka.
Flickan behöver inte använda läppstift för att hennes mun ska vara sött rosa.
Flickan behöver inte använda puder för att hennes hy ska vara fager.
Flickan behöver inte använda rouge för att hennes kinder ska vara rosenröda.  
Flickan behöver inte använda färglinser för att hennes ögonfärg ska vara spännande och talande.
Flickan behöver inte fixa med sitt hår för att det ska vara fint.

Flickan behöver bara vara sig själv för att vara vacker.

Flickan är du.

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!